onsdag 8 oktober 2014

Här vittnar vi visst om ett vitt spektra av vitt!


Pojkvännen F har köpt en bostadsrättslägenhet. Huset är byggt på tidigt trettiotal och har ganska högt i tak, med fina stuckaturer - eller ska jag kalla dem takrosetter - kring lampfästena i taket. Det mesta är vitt men har inte målats på några år, så F vill gärna fräscha till färgen och måla en gång innan han flyttar in. 

Jag som önskar att det var jag som hade hittat en större lägenhet där jag kunnat fixa och dona lite själv är förstås eld och lågor och har massor av idéer. På sistone har jag roat mig med att leta på internet efter tidstypiska detaljer såsom strömbrytare i bakelit, för jag ser framför mig hur fint det skulle vara att ta fram den ursprungliga charmen som finns i en sådan här lägenhet. Om de vore svarta skulle de synas förbaskat bra också! (Som synskadad tänker jag "kontraster".) Måste bara övertyga F också, för "det är faktiskt HANS lägenhet". Det har han påpekat mer än en gång, när min inspirationslust löpt amok. ;-) 

Samtidigt vet han att jag har många goda idéer också, och att vi i mångt och mycket har ganska likvärdig smak, så jag tror inte det gör så mycket egentligen att jag "lägger mig i". Det kan dessutom vara bra att få ett annat perspektiv, så att man inte fastnar i en bild bara för att "så har det alltid varit".

Så där ja, nu står jag beredd med penseln i högsta hugg, jag med! =D

MEN tro inte att det bara är till att börja måla...


FÖRST måste man göra grundarbetet. Det innebär att tvätta eller åtminstone sopa väggar och tak samt spackla igen småskavanker, borrhål och annat. Därefter skall spacklet sandpappras och i vissa fall fyllas på ännu en gång. Brädgolvet måste täckas över noggrant med papp, lister och vägguttag tejpas över och fönsterna plastas över. Detta är det TRÅKIGA och tar en evinnerlig tid.

Men SEN får man greppa penseln och MÅLA! =D

Eeehhh? Måla vitt på vitt? Jag ser ju inte VAR jag har målat? Hallå, vi behöver bättre ljus!

Till slut har jag fått nöja mig med att måla längs med lister och fokusera på att lägga papp och tejpa med maskeringstejp. Därefter har jag haft den stora äran att fylla penseln med färg medan F stått uppe på den höga stegen. F har "förbjudit" mig att stå på stegen för jag "kan ju ramla ner". Fnys! Igår kväll hade jag den VIKTIGA uppgiften att stå och rikta upp lamporna mot taket, så att F kunde se var han målade. 

Jag tröstade mig med att jag "var ljuset i F:s liv" nu när jag inte själv kunde göra någon nytta med vare sig pensel eller roller. 

På tal om lampor: F har lovat att jag ska få vara med och bestämma om lamporna, för det är ju JAG som är i behov av bra belysning. (Nej, det är inte MIN lägenhet, jag vet, men jag lär tillbringa en del tid hos min särbo.) Det gäller alltså att hitta lampor som ger ett bra ljus, samtidigt som de inte bländar. Dessutom måste de vara snygga och passa stilen och naturligtvis ta fram de snygga takrosetterna. Att kombinera detta är inte det lättaste alla gånger... 

Min senaste idé är nog den som F tycker är allra galnast; Jag vill måla kaklet på toaletten i vitt! Alltså, toaletten är ungefär en kvadratmeter stor. Den innehåller en toastol och ett litet handfat. Här är det mörkt mossgrön kakel, vilket både F och förra ägaren tycker är "kult" och i viss mån får jag väl ge dem rätt, men lägenheten är från nittonhundratrettiotalet, inte från nittonhundrasjuttiotalet... Det finns inte en lampa i världen som klarar att lysa upp där inne. 

Nog för att det kan vara tacksamt med skum belysning på toan så man slipper se sin rödmosiga och kuddskrynkliga nuna klockan halvsju en måndagsmorgon... 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar