Naturligtvis vaknade jag. Det var beckmörkt ute OCH det regnade... Attans också! Hade klockan varit halvsex hade jag väl kunnat somna om och vänta nån timme tills det ljusnade, men VEM kan somna om kl halvtre i kissnödigt tillstånd??? Inte jag i alla fall. Jag fick vackert försöka kravla mig ur sovsäcken, leta fram ficklampan och den vita käppen...
Utanför tältet insåg jag flera saker som jag inte varit förberedd på: 1) Pannlampan jag hade tagit med hade dåliga batterier. 2) Ficklampan jag fått låna av pojkvännen var trots allt inte till någon vidare hjälp, för den lyste bara upp en liten cirkel på 5cm diameter. 3) Jag hade ingen vidare koll på åt vilket håll jag skulle gå. Vände mig åt vänster, för havet borde vara ditåt? Jodå visst kan jag höra havet med mitt CI men 4) jag saknar riktningshörsel, så i detta fall var det inte till någon hjälp. Försökte lukta mig fram istället, och fumlade mig sakta fram med käppen framför mig. Så stötte jag emot något och fick runda vad-det-nu-var... Tack-o-lov hade nu även pojkvännen vaknat och kommit fram till att det var lika bra att han följde mig bort till toalettvagnen. Jag misstänker att han vaknade när jag försökte "smyga" och insåg då att han också behövde gå upp ;-) Han kom ifatt mig när jag hade trasslat in mig i ett träd borta vid någon bil. Tacksamt tog jag honom i armen och vi började gå på grusvägen mot toalettvagnen - ja, det är vad jag tror att vi gjorde i alla fall. Något som jag nu noterade var att 5) antalet lampor inte stämde med gårdagskvällen - de hade släckt ner flera av dem. 6) Antalet steg jag räknat kvällen innan hade jag totalt glömt bort och dessutom tog jag nu 7) pyttesmå mussteg eftersom jag inte visste vad jag trampade på, så det hade förmodligen ändå blivit fel. 8) Husvagnar ser helt annorlunda ut när de är nedsläckta och 9) tom pojkvännen gick vilse..
Ingen av oss hittade vägen där vi skulle svänga till höger. Nog var jag ytterst tacksam över att jag de facto hade någon att hålla i handen, men det hela slutade med en lång promenad fram och tillbaka bland husvagnar och tält, som förstås hade varit långt mysigare om jag inte varit så förbannat kissnödig. Inte blir sånt bättre av att man inte hittar nån toalett... Till slut kom vi rätt i all fall. PUST!
I efterhand kan jag konstatera att det är bra att vara förberedd, men att det är bättre att vara förberedd på att jag aldrig kan vara nog förberedd eftersom jag troligen ändå kommer att stöta på något som jag inte alls varit förberedd på ;-)
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar