onsdag 25 september 2013

Internationell glädje!!!


Via sociala medier, såsom Facebook och liknande kan jag som DövBlind få kontakt med människor över hela världen utan att DövBlindheten behöver ställa till med några kommunikationsproblem. Det som kan ställa till det med internationella kontakter är förstås språkförbistringar ;-) vilket så klart är lika för alla. 

Syn- och hörselhandikappet syns inte på andra sidan, tack vare de olika hjälpmedel var och en har för att kunna kommunicera. Det kan vara förstoringsprogram, inverterade färger, punktskrift, talsyntes och annat. Fantastisk, va! 

På Facebook har jag bland annat kommit i kontakt med M i Melbourne, Australien. Vi är jämngamla och har liknande diagnos, så vi har diskuterat lite om förstoringsprogram till jobbdatorn, om olika datorskärmar, om hörapparater, om vårt förhållande till den vita käppen mm. Vi arbetar dessutom båda på kontor där skrivbords- och datorarbete kombineras med kundkontakter, så vi förstår varann på flera plan. Man har ofta väldigt mycket mer gemensamt än man tror, geografisk position till trots ;-) Förra året nämnde M att hon skulle resa till Europa på semester nu i höst och det ena ledde till det andra...

Hon planerade Europarutten via Helsingborg! =D =D =D Jag känner mig så hedrad! 

För några helger sen, en solig söndag, hämtade jag och pojkvännen F upp M och hennes pojkvän T på deras hotell i Köpenhamn. Vi bilade längs kusten på den danska sidan av Öresund. Åt smörrebröd med "pillede rejer" (skalade räkor) på Humblebaek Kro, pratade massor och besökte Kronborgs slott i Helsingör. 

Jag blev så distraherad av de olika språken vi talade, att jag bad kyparen om en "lille en" (en dansk snaps) när jag avsåg beställa en liten öl... Som tur var kom jag på det i tid. ;-)


M, jag och T. Det blåste ganska friskt vid Kronborgs slott. 


M och T hade bokat ett par nätter på hotell i Helsingborg och vi besökte några olika turistattraktioner samt beundrade den fina utsikten över sundet, sånt som hör Helsingborg till. 

Älgjakten började några dagar innan de kom och tro mig, jag letade efter älgstek överallt, men fann tyvärr ingen. Jag ville så gärna bjuda dem på typisk svensk middag, så det blev köttbullar med lingon och pressgurka istället med äpplekaka och vaniljsås till efterrätt. Potatisen blev överkokta, jag hade för lite salt i köttbullarna, tog för mycket socker i de rårörda lingonen och det var klumpar i vaniljsåsen. Jag hoppas de trodde att det skulle vara så! ;-) Otroligt trevligt hade vi i alla fall. 

M hade med sig jättefina typiska australiska presenter, bland annat ett förkläde i härligt mönster och glasunderlägg i jarrah, ett träslag som växer i Australien. Tack, söta rara M, så glad och överraskad jag blev! =D

Jag hade berättat för dem om Systembolaget och fick mig ett gott skratt när de hade köpt med sig en flaska Shiraz från sina hemtrakter, Barossa valley. De hade nämligen varit inne i "The bottle store" och funnit att det fanns ett enormt sortiment med viner "från hela världen", minsann!

(Ja, Systembolaget hoppas jag att vi aldrig gör oss av med! För det är så sant som det är sagt; det sortimentet, den kunskapen och den kvalitén som de har där, det kan vi nog aldrig få i en och samma butik någon annanstans.) 

Intressant var också att få en inblick i de olika system våra respektive länder har för hjälpmedel, ekonomiskt såväl som rent praktiska och tekniska syn- och hörselhjälpmedel. M var tvungen att köpa nya hörapparater förra året som hon fick bekosta själv och hade därmed inte riktigt råd att åka på semester det året. Å andra sidan har hon en så kallad "Blind pension" som är ganska generös. Det finns inget DövBlind-team såsom i Sverige, men hon får hjälp av en synskadeförening med ljussättning i hemmet, med käppteknik och annat. Därtill har hon rätt att gratis ta med sig ledsagare nästan överallt, får åka gratis på bussar och tåg, åker taxi till halva priset... 

Tyvärr gick de där två dagarna alldeles för fort, som det ju alltid gör när man har trevligt. Jag önskar att förstås att vi hade fått mer tid att prata, umgås och lära känna varandra bättre, men jag får spara det tills jag kommer till Australien. Någon gång ska resan gå dit! Under tiden fortsätter vi att hålla kontakt via e-mail och Facebook.



1 kommentar:

  1. Åh, så trevligt det låter! Hoppas du snart kan åka till Australien. Det är ett av mina önskeresmål. L-M

    SvaraRadera