Ljudupplevelser. Eller inte.

För några dagar sedan damp det ner en Frågeenkät i mailboxen från Handisam, vilket jag tror är en förkortning av "Handikappad i Samhället". Den här gången handlade enkäten om hur man som handikappad upplever tillgängligheten bland annat på Kulturella institutioner.

Jag svarade på frågorna och medan jag satt där kom jag såklart att tänka på några grejer som hänt på sistone.

För att alla ska förstå: Slinga, eller teleslinga, innebär att personer med hörapparat kan koppla om en knapp på sin hörapparat och på så sätt få in ljud direkt i sin hörapparat, ungefär som att lyssna i hörlurar, från en mikrofon i salen. Sånt ska fungera på bio, i konsertsalar, i kyrkor, på konferenser, på tåg, i biljettkassor, på sjukhus mm. Som användare kan jag dock berätta att det är mer regel än undantag att det inte finns eller att det inte fungerar...


I kassan till Lunds lasaretts öronavdelning har det inte funnits slinga under de tre år som gått sedan jag opererade CI. Ja ni läste rätt, på ÖRONavdelningen! Så när jag var nere på treårskontroll i november såg jag plötsligt symbolen (ett öra) och tittade på tjejen i kassan: "Vad, har ni fått slinga nu?" "Ja" svarade tjejen med ett stort leende "kan du kolla om den fungerar, den kom häromdagen och jag har inte hunnit prova den ännu!" Redan för tre år sen påpekade jag detta och först nu, TRE år senare har ÖRONavdelningen på Lunds lasarett fått en teleslinga i anmälningsluckan. Där har ni nivån på prioriteringarna... 


Vi hade bokat biljetter till Konserthuskörens Julkonsert i början av december. Det skulle bli så trevligt, för det talas så positivt om detta varje år och biljetterna har som alltid rykande åtgång. Dessutom har vi en vän som sjunger i kören, så det skulle vara lite extra kul att få vara där. Jag lyckades boka biljetter på hemsidan där jag såg till att vi fick platser utan att någon satt precis framför oss. Platserna jag bokat var även på hyfsat avstånd till scenen, så att jag skulle kunna få in något av scenen i mitt lilla synfält och resten skulle såklart ordna sig på plats. Trodde jag.

Som hörselskadad såg jag extra mycket fram emot att få lyssna till kända julsånger, då jag utan några större problem skulle kunna hänga med i vad som sjöngs. Dessutom kunde jag sångtexterna till allsångslåtarna =) så det faktum att det inte gick att läsa den pyttiga texten i det lilla sångbladet man fick, gjorde inte så mycket.

Däremot var det något annat som blev en oerhörd besvikelse. Något som jag inte ens i min vildaste fantasi kunnat ana: DET FANNS INGEN SLINGA!!! Konferenciern, Marianne Mörck, pratade en massa mellan sångerna och det skrattades glatt och mycket i salongen. Utom hos mig. Jag kunde inte be F tolka åt mig hela tiden, för då hade ju han också missat det =( Det är något som gör mig SÅ ledsen, att höra andra skratta och inte ha en aning om vad de skrattar åt... VARFÖR har inte Helsingborgs Konserthus någon teleslinga för hörselskadade, DET frågar jag mig??? "Vad, hörde du inte vad Marianne Mörck sa? Hon som är SÅ rolig?!", sa skönsjungande vännen efteråt. Nej, jag gjorde ju inte det...  :'(

Och NEJ, jag hade ingen tanke på att kliva iväg mitt under konserten för att lätta rätt på någon vaktmästare som kanske skulle kunna slå på en teleslinga - om det som sagt ens finns någon sådan.


Några dagar senare var det Luciafirande i Allerums Kyrka. Brorsdottern hade fått den stora äran att vara skolans Lucia, så naturligtvis var föräldrar och närmaste släkten också bänkade i kyrkan i ottan. Någon mikrofon eller slinga användes inte alls i kyrkan i denna arla morgonstund, men nioåringarna var så söta att se på och sjöng alla de mest kända Lucia/Julsångerna, så det gjorde mig faktiskt ingenting. 

Däremot var det lite irriterande med alla mobiltelefoner och iPads som nästan varenda vuxen person höll upp med raka armar framför ansiktet för att föreviga varenda sekund av Luciatåget. En iPad med fodral är som att hålla upp en stor A4-pärm framför ansiktet på din bänkgranne. TACK för den, DU! Som tur var slutade bänkgrannen filma med iPaden efter en sång, annars hade jag sagt åt henne, hur gärna hon än ville filma sitt lilla barn... Glöm inte att uppleva det som sker HÄR och NU, snälla föräldrar! (Eller ställ er mot en vägg, så att ni inte stör andras personers upplevelse.) 

Tredje söndagen i Advent var jag återigen i Allerums Kyrka. (Ja, Allerum, som i prästosten, ni vet.) Det var dags för den årliga julkonserten och DÅ användes slingan både när prästen talade och till solistens stämma. Solisten var en ung man med fantastisk röst. När han sjöng "O Helga Natt" roade jag mig med att leka lite med slingan, för jag ville höra hans röst lite mer koncentrerat. Jag stängde av omgivningsljudet och kopplade enbart in hans mikrofon. Men oj, så besviken jag blev! När kyrkans akustik försvann lät solistens röst helt "platt". Jag utgår ifrån att hans röst är mycket starkare och vackrare än vad de andra männen i kyrkokören åstadkommer, men nu förstår jag också hur mycket akustiken betyder för den totala ljudupplevelsen. Och kyrkor har en alldeles underbar akustik. 


Nästa ljudupplevelse jag kom att tänka på, var på en begravning i förra veckan. Vi var i en sal i Krematoriets kapell som förvisso var väldigt mörk, men också väldigt vacker. Begravningen var borgerlig och mannen som skulle hålla i ceremonin var inte präst, utan en vän till familjen. Jag teaterviskade till F "Undrar om de har slinga här?" också vände jag mig om och såg en symbol på väggen att det skulle finnas. Japp. Och det fanns det! Mannen som höll i ceremonin hade en liten "Madonna-mick" och jag hörde precis vartenda ord han sa. (Visserligen surrade och brusade det som det brukar i sådana där mikrofoner, men jag hörde ändå allt.) 

Efteråt på kaffestunden frågade ceremonimannen mig om mikrofonen hade fungerat. Han hade fått den strax innan ceremonin började och det visade sig att det var enkom för min skull som han hade mikrofonen. Vem som såg till att den kom fram vet jag inte, men jag tackar denna person å det ödmjukaste för att jag också fick höra det som sades. 

Sen påminner det mig om att man tydligen inte ska ta för givet att det finns en fungerande teleslinga bara för att det finns en symbol om det, man måste nog säga till om att den ska slås på också. 



Fast, det ska man väl ändå inte behöva säga till om på Helsingborgs Konserthus???