DövBlind & Glad's svar på psykologins "projektion"?

"Grroooffff grwwaou grrrwaou!" (En liten hunds ivriga skällande hörs på nära håll.)

"Eeeehhhh!" Snabbt finner jag mig och skyndar mig att stänga igen lägenhetsdörren bakom mig. Förra gången jag hörde hundskallet smet nämligen grannens hund in i min lägenhet. Jag som då inte vare sig såg eller hörde vad som skett, blev överrumplad när grannen ville in i min lägenhet och hämta hund. Vid tillfället var min lägenhet jättestökig, så det var extra olustigt att behöva släppa in grannen där...

Den här gången var min tanke bara att smita ner i tvättstugan, så jag hade dumt nog inte mitt CI på mig, utan bara hörapparaten. (Håret var nyduschat och fortfarande vått, så det var inte läge för CI just då.) Skallet hörde jag, men inte så mycket mer. Grannen böjer sig ner och lyfter upp hunden i famnen. Jag tittar mot grannen och lyckas avläsa grannens läpprörelser: "Hej, hur är det idag?" 

"Jodå. Bra!"  
Jag klämmer fram ett stort leende.
Grannens huvud rör sig och munnen fortsätter göra pratrörelser.

"Har städat!"
Jag försöker få till en "visst-är-jag-duktig-min" samtidigt som jag sveper med en inbillad dammsugare över golvet.
Grannens mun ler mest lite överseende.

"Tvätten!"
Jag gör en sned min som betyder "tråkigt" och drar tummarna nerför överkroppen.
Grannens huvud nickar i samförstånd.

Jag mumlar kortfattat och ler mellan orden för att inte inbjuda till något längre samtal, för jag hör ju inte ett skit av det hon säger... Inser att jag gjort teckenspråksrörelser som för att förstärka det jag säger. Kastar mig sedan mot hissdörren som om jag hade väldigt bråttom. 


Härom morgonen väcktes jag av F som har lärt sig hur jag funkar vid det här laget. Han lutar sig nära mitt högra öra och pratar tydligt och klart på max tre centimeters avstånd. Då kan jag uppfatta brottstycken av det han säger. Om mina ögon är vakna och det är ljust i rummet kan det numera hända att han till och med tecknar till mig. "Kaffe" och några fler tecken kan han. Ibland hittar han på alldeles egna tecken, men i kombination med mimik och läppavläsning förstår jag nästan alltihop. Det tycker jag är gulligt av honom. "Duscha" tecknade han minsann helt korrekt. =) Teckenspråket behöver inte alltid vara svårt, men ibland är det faktiskt helt ologiskt... ;-) Jag brukar också teckna till honom då och då när jag av någon anledning inte har fungerande Höron eller om det är ogynnsam ljudmiljö. Han, som är fullt hörande, förstår inte mycket av det jag tecknar, men han är tålmodig och gissar friskt tills det blir rätt.  


Igår morse efter spinningpasset stod jag i omklädningsrummet och språkade lite med en annan kvinna. När jag skulle hoppa in i duschen sa jag: "Nu tar jag av mig ljudet och kommer inte att höra någonting" medan jag med stora och tydliga rörelser plockade ut mina Höron och la dem synligt på bänken framför oss. Kvinnan fortsatte av någon märklig anledning att röra på läpparna, medan jag bara pekade mot mina öron och tecknade: "Döv!" Jag fortsatte att teckna lite till medan jag klev bort mot duscharna. Det slår aldrig fel, varför fortsätter folk att prata när jag förklarar att jag "från och med NU är helt döv"? 


Det är märkligt det där, när jag blir tvärdöv av någon anledning slutar jag ofta att prata. Jag blir stum, trots att jag mycket väl skulle kunna fortsätta snacka i all oändlighet. ANDRA skulle ju faktiskt ändå höra MIG. Nej, istället börjar jag teckna och möjligen prata enstavigt, oavsett om den jag tecknar till förstår teckenspråk eller ej. Det är lite som att jag inte riktigt kan förstå att andra hör, när jag inte gör det. Och detta trots att jag själv är en väldigt medioker teckenspråkstecknare. 


Samma är det med synen. En av mina systrar är lite blyg och pryd av sig och hon sa vid ett tillfälle: "Nej fy för att gå på gym. Då måste man duscha tillsammans med andra. Usch, jag vill inte visa mig." Jag är själv lite likadan, men efter hand som synen blivit sämre, så glömmer jag att andra ser så mycket mer än ett litet tunnelseende. Och jag ser ju inte de andra kvinnorna. Tittar jag dem i ansiktet så är det allt jag ser. På så sätt inbillar jag mig att de andra kvinnorna inte heller ser hur jag ser ut och därmed försvinner min känsla för att skämmas för min nakna uppenbarelse ;-) Så jag tipsade henne om att ta till det knepet. Bra, va'!? 

Lånad duschbild från internet

Oj, vad mycket duschande det blev i det här inlägget!