Jag blir hellre jagad av vargar än av en misskött pudel-collie-schäfertrio...

Sitter här med fönstret öppet. Det sjungs koltrastsång hela tiden där ute =) Tänk i höstas när pojkvännen sa: "Nästa år hör du fåglarna!" "Men vadå," sa jag, "jag vill kunna höra människor, inte fåglar heller!" Åsså blev det så här bra att jag kan höra BÅDE människor och fåglar. Att jag skulle få pippi och bli helt ko-ko på pjoddläten hade jag då ALDRIG trott ;-) Nu är det vår och med det följer förstås även mindre trevliga ljud. Småpågar på moppe tex. Gasen som måste dras på om och om igen: "Nöön nön nön nööön nööön nön nön..."

Hundskall... Just nu hörs en faslig massa hundskall. Frisören här nedanför verkar driva nån slags kombinerat hunddagis i salongen. En stor pudel trängs med en schäfer och en collie och de skäller jämt och ständigt. Tycker att hon har dålig pli på djuren och mer än en gång har jag blivit attackerad av hennes hundar. Inte kul att bli påhoppad av en skällande hund som kommer rusande och som man inte hunnit se. Jag brukar höra dem skälla på kvällarna. Inte sällan lämnas hundarna ensamma i salongen när hon stängt för dagen...

Ärligt talat så föredrar jag att lyssna till de fria fåglarnas glada kviddevitter! =) 

Gick en sväng i skogen i eftermiddags. Jag säger som min idol Mamma Mu: "Det är alldeles vitt! Det har snöat igen! Snö på skaft!" Fast, nu i vår/vinter har de röjt, nej närmast skövlat i skogen... Det var bitvis så glest bland träden att jag inte riktigt kände igen mig i min egen skog. (Numera park?) Jag gick fel och kom lite vilse på flera ställen. Det var inte alls som vanligt. Men jag gladdes så åt alla vitsipporna och de små gröna bladen som börjar komma, att jag inte lät mig slås ner. Dessutom har de snart byggt upp kaffestugan vid Pålsjöpaviljongen igen =) Här går det undan!
(Ja, den "råkade" liksom brinna en marsnatt...)

Vi har fått en ny tvättmaskin nere i tvättstugan! Jättefin! Den gamla läckte ut vatten jämt och ständigt och hade väl 25 år på nacken, så det var säkert högst på tiden. Nu tom luktar tvätten rent!!! Dessutom behöver man inte eftercentrifugera. Numera kommer jag allt oftare på mig själv med att jag börjat tänka på ett lite annorlunda sätt: Den nya tvättmaskinen har nämligen digital programmering. Eller, vad ska jag säga: Den har en liten ruta med text och man vrider på ett vred och bekräftar med ett tryck att man accepterar texten i rutan. Först ska man slå på strömmen på en pyttig knapp, och då tänds texten i lilla rutan. Där börjar man med att välja språk om man nu inte föredrar svenska, sedan vrider man fram det program man vill ha och till sist trycker man för att man vill att den ska starta. Väldigt lättskött egentligen - men enbart för den som har god synskärpa! Den gamla maskinen kunde man vrida ett vred tex tre hack åt vänster = strykfritt 40grader och sedan starta med ett tryck på en annan knapp. Teknikens framsteg må vara bra, men absolut inte för alla! (Jodå, jag har synskärpan, så jag fixar maskinen, men ändå...)

Jag har börjat med PowerWalk på morgnarna, förresten. När jag ska gå sådär fort, väljer jag att gå på släta vägbanor och alltså inte skogen, där det sticker upp trädrötter, stenar och annat. Det finns en vacker, upprustad strandpromenad i stan. Där går jag längs havet och njuter! Förra fredagen fick jag dock huka och gömma mig i jackan, för sanden blåste nåt alldeles j*vligt och la sig sedan i stora sjok på Drottninggatan. (Även mina byxfickor lyckades bli fyllda med sand upptäckte jag när jag kom hem!) Tackolov såg grävskopor till att sanden kom tillbaka till stranden ett par dagar senare. (Nja, riktigt SÅ mycket sand hade jag dock inte i mina byxfickor, förstås...)

Måndagens stora samtalsämne i Helsingborg: En stressad och förvirrad ungvarg som lyckades undkomma både bedövningssprutor och scoopgalna journalister.

I måndags morse var jag ute och gick vid halvsju som vanligt och min första tanke var att faktiskt gå upp genom skogen på vägen hem, men jag velade för länge och det blev havet tillbaka också. Hade jag nu valt skogen hade jag kanske träffat på VARGEN som flera personer mötte på morgonjoggingen - det hade varit spännande. Jag gillar ju, som bekant att prata med djur... (Haha! Jag erkänner villigt att jag nog inte hade varit så kaxig om jag verkligen träffat på honom!)

Framtida morgonbad(d)are?

Solen lyste mot Danmark och havet var nu kav lungt, inte en krusning på vattenytan och gissa om jag var sugen på att ta ett morgondopp! Det finns ett gäng tappra personer som dagligen, ja tom året runt tar sig ett morgondopp vid "Järnvägsmännens brygga" och jag funderar allvarligt på att sälla mig till de där galningarna. Har bara inte bestämt när jag ska börja - efter midsommar kanske vattnet är varmt nog? ;-)




.