tisdag 5 mars 2013

För syns skull


I förmiddags var jag på syncentralen här i stan. Jag hade fått rådet av min ögonläkare Sten, att kolla upp alternativ för att få bukt med min bländning.

Först hade jag en date med gulliga synpedagogen Gunilla som gav mig en ny käpp och beställde ny doppsko. Doppsko är den där kulan längst ner på käppen, som i mitt fall är rullande. En del (de som hör bra) väljer att lyfta käppen fram och tillbaka från höger till vänster framför sig, men jag rullar den fram och tillbaka istället. Doppskon slits ner något otroligt fort och jag måste ganska frekvent be om nya. När jag såg priset blev jag helt stum, HUR kan en plastkula (jaja, den är kanske av något keramiskt material, men ändå) med metallgängor kosta nästan femhundra kronor? "Clas Olsson" eller "Kjell&Co", kom igen! Det behövs konkurrens! Tänk om jag använt käppen så ofta som jag VERKLIGEN borde och inte bara när jag därtill är nödd och tvungen? Då hade jag lätt hunnit slita ner minst dubbelt så många.

Därefter fick jag träffa rara optikern Eva. Jag bad henne dra för gardinerna för fönstret, för solen var på riktigt gott humör och sedan kontrollerades synen på höjden, längden och tvären. Det finns inte så mycket att göra åt glasögonen på långt håll. De jag har på mellanhåll - terminalglasögonen - var också bra, MEN läsglasögonen kunde hon fixa så att jag får ett par som funkar betydligt bättre. Jag önskade få dem med gula glas. Hon plockade fram ett par bågar med tunna skalmar ur en låda och när jag såg dem tänkte jag mest att "Nej, dem kommer jag inte att se BRA ut med, men ok jag kommer att SE bra ut med dem." så jag protesterade inte alls. De andra som låg där i lådan var inte de snyggaste bågarna de heller, men de fyller sin funktion. Om man nu får ett par glasögon gratis så säger man: "Tack så väldigt mycket!" Hade jag velat hade jag kunnat köpa mig en dyr märkesbåge på stan, men det tänker jag inte göra till läsglasögonen.  

Vi konstaterade alltså att jag använder tre olika par glasögon för olika avstånd (progressiva är inget bra alternativ till mig) och ofta, även inomhus, behöver jag solglasögon utanpå dessa, så kallade "Fit over". Jag har ett par helt gula jag fått från syncentralen och ett par mörkare gulbruna som jag köpt själv. Många glasögon blir det och mycket bytande fram och tillbaka... Bakom öronen sitter dessutom hörapparat respektive Cochlea Implantat och tar plats. Är jag ute i solen måste jag även använda keps för solen och den ligger också mot öronen, även om jag försökt skaffa en stor som räcker runt alltihop. Gissa om jag ser lustig ut! Öronen står rätt ut som rotorbladen på en helikopter och jag bara väntar på att nästa storm ska lyfta mig över hustaken. Fast när jag tänker efter är den risken inte särskilt överhängande med tanke på att jag för närvarande, i och med min cylinderformade fysik, står rätt stadigt på jorden. Synd, det hade varit kul att flyga en sväng... ;-) 

Det där blev en lång utläggning för att komma fram till att: Vi beslöt att jag ska få färgade linser att ha under glasögonen. I många situationer kanske dessa räcker, men när solen är skarp behöver jag förstås solglasögonen också. Jag fick prova ett par ganska mörkt bruna och de kändes rätt okej att ha om än lite väl mörka. Eva skulle beställa ett par i en ljusare brun nyans till mig, så får jag prova mig fram.

Jahapp, om två veckor får alltså pojkvännen F byta ut sången i duschen: "Green green grass of home" mot: "Leende guldbruna ögon, har jag förälskat mig i..."

2 kommentarer:

  1. Hejsan!
    Ja Du får verkligen "tjorva" på!!! Men ändå verkar humöret ligga på topp för Du skriver på ett så roligt sätt!
    Ha de gott! fr "Jämtland"

    SvaraRadera
  2. Känner igen mig i en hel del av det du beskriver, även om jag slipper höron och käpp. (Hör gör jag mer än jag önskar). Men glasögon för olika ändamål har jag en uppsjö av.

    Kram på dig!

    SvaraRadera