torsdag 27 november 2014

En ganska grå novemberdag med inslag av rött.


Nu är det mörkt ute, november, regn, grått, mulet och kallt. Vi längtar nog alla efter lite ljus och jag tycker mig se att det i nästan vartannat fönster har tjuvstartats med julbelysningen. För första gången någonsin funderar jag på att utöka mitt eget julpynt med en ljusslinga runt balkongräcket. Den obligatoriska stjärnan och ljusstakarna behöver lite inramning.

Jag har en ledig dag idag och ägnar förmiddagen åt att leta igenom utbudet på internet först. Det är så jag gör med det mesta jag vill införskaffa, för att slippa leta igenom varenda hylla när jag sedan kommer till butiken. "Clas Ohlson" verkar ha en slinga som jag vill titta närmare på. Jag bestämmer mig för att gå ner på stan och bylsar på mig varma kläder.

Käppen åker fram redan när jag lämnar hissen för att gå ut ur fastigheten. Det har börjat skymma trots att det nyss var lunch. Ooops! Något råkar tydligen välta när jag öppnar ytterdörrenNär jag tittar ner på marken kan jag skönja lök och champinjoner. "Har någon ställt sin matkasse här utanför på trappen, så får vederbörande faktiskt skylla sig själv!" tänker jag och vandrar vidare ner till stan. 

På väg in i butiken bländas jag av belysningen och håller på att krocka med en person som är på väg ut ur densamma. Därefter missar jag första stegen i rulltrappan men har tur och klarar mig från att falla omkull. (Behöver nog förbättra min käppteknik.) När jag står där och tittar på ljusslingorna kommer det in fler personer i butiken som ska titta på ljusslingor och jag börjar tappa fokus. Det är för många människor som hela tiden måste ta sig fram just precis där jag står, så till sist ger jag upp och går ut ur butiken. Hemköp där jag hittar bättre säljer också ljusslingor. 

Mitt över gatan ligger Body Shop och jag går dit bara för att se om de har något kul erbjudande. Inom en minut kommer två biträden fram till mig och frågar med överdrivet inställsam röst om jag söker något speciellt. Jag svarar att jag bara vill titta lite. När jag tittar på något TAR DET TID! Jag är fokuserad och kan bara göra en sak i taget. Jag läser på etiketterna, jag öppnar flaskor och sticker ner näsan. Om jag gillar någon doft kanske jag köper en ny duschtvål. På avstånd anar jag lösryckta meningar "har du fått hjälp", "vi har ett fint erbjudande", "kan jag hjälpa dig" men jag stänger av omvärlden ur mitt medvetande; det är fullt fokus på dofterna.

Till slut bestämmer jag mig för vad jag vill ha och ber ett biträde om hjälp att hitta rätt förpackning. (Texten är inte bara pyttig, det är omöjligt att se gul text på orange bakgrund.) Därefter vill jag bara betala och gå ut ur butiken, men måste först bombarderas med en massa extra säljknep. "Vi har ett erbjudande just nu. Om du handlar för 350:- så får du..." "Ska jag flerdubbla mitt utlägg för att få en mascara som jag inte är intresserad av?" sa jag. "Är du medlem?" "Nej." Jag var säkert dagens mest svårflirtade kund. 

När jag nu ändå var på stan passade jag på att smita inom MQ för att leta kalsonger till systersönerna i julklapp. De gillar "Björn Borg" och just nu ingick duschtvål på köpet kunde jag läsa på ett plakat. Jag käppade mig fram till BB-kalsongerna och jag stod där och valde bland kalsongerna tillsammans med en annan tjej som vände sig mot mig och frågade: "Du, vad tror du? Måste man köpa dubbelpack för att få med tvålen?" "Njae, jag vet inte. Så står det inte här. Eller? Jo men vänta nu." säger jag, viker ihop käppen och kryper närmre annonsen. Jag tar av mig glasögonen och läser vad det står med pytte, pyttesmå bokstäver längst ner. Gäller vid köp av två valfria paket Björn Borg-kalsonger och så långt lagret räcker." Både hon och jag bestämde att då fick det vara så länge... Sen slog det mig. Såg tjejen att jag hade vit käpp? Och i så fall, vad tänkte hon när jag läste det finstilta som inte ens hon noterat?

Därefter går jag över till damavdelningen för att se om jag kan hitta en jul- och nyårsklänning. Det är mycket svart, det är många felriktade spotlights och det är trångt. Jag har svårt att få en överblick över plaggen och känner mig mest fram efter kvalitén på tygerna. Gillar jag känslan, lyfter jag upp plagget och backar lite för att på avstånd få en uppfattning. Då får jag plötsligt syn på något som tilltalar mig och jag sträcker ut handen för att känna men lyckas tack och lov hejda mig i allra sista stund med handen i luften när jag inser att det rör på sig. Plagget satt på en levande människa! Då lämnade jag den butiken också.


Rött/svart rutigt ylletyg. 
I nästa stund bestämmer jag mig för något väldigt märkligt. Jag ger upp mitt klädletande och går över till tygaffären på parallellgatan. Grejen är att jag inte sytt kläder på många år, men nu tänker jag banne mig göra ett försök. Kvinnan som har butiken skiner upp och känner genast igen mig. Jag var flitig kund där förr. Förr när jag såg bättre. Hon som inte sett mig på ett tag förvånas över min käpp, men jag gör inte så stort väsen av den. "Jag tänkte att jag vill ha en bit kraftig ylle till en kjol." Vi pratar en massa och hon drar fram den ena tygrullen efter den andra. Hon beskriver målande färgerna för mig när jag förklarat att jag har grå starr. Jag vill ha något som passar nu i juletider och jag vet vilka färger jag inte vill ha i varje fall. Till slut väljer jag ett helylletyg i rött och svart och nu ska jag sy mig en kjol. I köket kan jag tända både min 200-watts PH-lampa och ett lysrör, det borde funka.

Blir kjolen bra, kanske jag syr kalsonger till systersönerna också! ;-)  

2 kommentarer:

  1. Men inte i ylle väl??? L-M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Varför inte, då slipper de frysa om rumpan nu i vinter! =D

      Radera