Så snart jag öppnat min ytterdörr efter att varit ute en stund igår möttes jag av en ljuvlig hyacintdoft. En liten tallkvist står i en vas, i köket har jag preparerat en apelsin med nejlikor och i en liten skål har jag placerat en näve stjärnanis. Allt för att förhöja julkänslan i mitt hem. Dofter har kommit att bli allt tydligare för mig efter hand som syn och hörsel avtagit. Igår kokte jag en ny laddning risgrynsgröt som jag strödde kanel över. Hela köket - ja, hela lägenheten doftade jul i dess härligaste form.
Gröten ja, för varje gång jag kokt ny, har den blivit alltmer fulländad. Kanelstång i, perfekt krämig och inte det minsta vidbränd eller råkat koka över på hela spisen. Man kan - utan att skryta - påstå att snålvattnet genast rinner till. Till nästa jul har jag väl åter glömt alla de små knepen för att få perfekt gröt och kommer att bränna vid eller koka över ett par gånger igen...Nu i Trettonhelgen har facebook svämmat över av kommentarer likt "Sådärja, nu är julen utstädad." och jag får ett litet tryck över bröstet. "NEJ inte än! Först på Tjugondag Knut skall julen dansas ut." Jag försöker i det längsta hålla kvar den där mystiken kring julen såsom ett barn. I och för sig julpyntar jag inte förrän någon dag innan jul, så jag har ännu inte tröttnat. Mina facebook-vänner kanske satte fram gran och tomtar redan vid första advent och då kan jag förstå att de vill ha förändring vid det här laget.
Årstiden är som mörkast nu och jag kan aldrig sluta njuta av att det är ljus i nästan var mans fönster. Nu när folk släcker ner sina ljusstakar och stjärnor kommer den där jobbiga mörka känslan igen fram till mars. Kan man hoppas på lite snö som lyser upp landskapet? Väderprognosen närmaste veckan ser dock dyster ut. Regn och åter regn med uppemot 8-10 plusgrader.
Jag har, liksom tjugofemtusen andra personer, antagit utmaningen "100 pass innan midsommar", så det är bara att sätta igång. Med endorfiner kommer glädje och det gäller att "mota Olle i grind" och ta tillvara det ljus som finns. Talesättet "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" har jag alltid stått bakom. Pojkvännen och jag har redan hunnit med ett par långa promenader vid havet. I söndags packade vi ner risgrynsgröt och en termos varm choklad i ryggsäcken, vilket förhöjde vår utflykt när vi vandrade i snålblåsten.
Idag tänker jag trotsa allt vad väder och mörker heter och ge mig ut på en lång runda i skogen här intill. Med rejäla, tåliga kläder och bra skor, förstås!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar