CI = Åtta Noll, Höron = Åtta Åtta

"Hur går det med höronen?" frågar pojkvännen ibland. Numera har jag ett CI (Cochela Implantat) på vänster öra och förra veckan fick jag min nya hörapparat till höger öra.
CI + hörapparat = Höron.

Jo, se det ska jag berätta för er: 

När jag var i Lund förra veckan för att få min nya hörapparat, gjordes även ett test för att kontrollera min riktningshörsel och, precis som jag själv konstaterat, har jag ingen sådan längre. I och med operationen tappade jag det mesta av bashörseln, den som vi ju hoppades att jag skulle kunna höra akustiskt via EAS:en. Nu är det så, att hörapparaten i EAS:en är väldigt svag, och räcker inte till för mig - tyvärr.

Vad man kan göra åt detta, är att justera ljudomfånget på elektroderna i CI:t så att de omfattar lite mer basfrekvenser. Elektroden i snäckan är ju i mitt fall kortare och når inte in ända in där man uppfattar basljuden, men viss justering kan alltså göras. Fast, för säkerhets skull, skall först teknikerna i Österrike på Med-El, där apparaten tillverkats, konsulteras, så att detta görs på rätt sätt. Under tiden hör jag ju basljuden med mitt högra öra, via hörapparaten.

När jag nu ändå var i Lund, passade vi på att göra nytt hörseluppfattningstest. För att förtydliga det hela, samma test som förra gången, enstaviga ord: Buss, Ord, Höst, Barr osv

Resultat:
Med enbart CI, 75dB = 80%
Med CI + hörapparat, 70dB = 88%
Jag har alltså all anledning att vara enormt nöjd med utecklingen av mitt CI! =) =) =)
(Vi testade inte med enbart hörapparat, men för ett halvår sen låg jag på 40% på mitt högeröra och högst troligt är det sämre idag.)

Hur och vad hör jag numera? Ja, ljuden låter alltmer som de "ska". Jag kan skilja på olika röster och personer och jag tycker till och med att musik är helt ok att lyssna på. Fortfarande finns massor att utforska och för närvarande - av naturliga skäl, det börjar ju bli vår - är det fågelljud som intresserar mig mest.

För någon vecka sen satt jag på spinningen och hörde ett kraftigt ritsch-ljud flera gånger alldeles intill mig. Jag tänkte att det var väl en sån där med kardborrespännen på sina skor som inte kunde hitta rätt inställning. Sen tänkte jag: "Ska det vara så svårt att hitta rätt läge? Bestäm dig nu!" Jag kollade runt och vad jag kunde se satt alla intill mig snällt på sina cyklar och varifrån ljudet kom begrep jag inte. Inte förrän jag såg en tjej som drog av en bit papper på den stora pappersrullen innanför dörren. Säkert sex-sju meter ifrån där jag satt drog folk av papper och för mig lät det som om de stod alldeles intill mig och ritschade i sina nya kardborrband.

Musik, ja... Var ute med en kompis en kväll och vi hamnade på en bar där det spelades livemusik. En kille med piano och sång och en massa folk som pratade med varandra. "Hur ska detta gå?" undrade jag. Fast, vi satte oss lite bortanför värsta stöket där det var lite belysning och det var faktiskt inte många gånger jag behövde fråga om vad min väninna sa. Visst är det fantastiskt! Jag tycker att stökiga ställen är väldigt jobbiga och i vanliga fall skulle jag ha tagit av båda hörapparaterna på ett sånt här ställe. Med CI:t upplever jag däremot inte samma obehagliga ljudnivå och jag kan välja att sänka ljudet och/eller känsligheten på det om jag tycker och ändå fortsätta ha det på.

På spinningen hör jag ju musik varje gång, men det är mest ett dunk som passar till trampet. Eller vänta, ett tramp som passar till dunket, ska det väl vara? Oftast är det inga problem, den ordinarie instruktören känner jag till och vad han har tänkt sig för tramp har jag lärt mig vid det här laget. Det är om det hoppar in en vikarie som det kan bli jobbigt. För när någon pratar samtidigt som det är hög musik är det bara "glöm det". En gång var jag faktiskt tvungen att skruva ner ljudet i botten på CI:t och ta av mig hörapparaten. Jag vände mig om och tittade på "Örat" som lyste både gult och rött under hela passet...

Annars är som sagt stökiga ställen hopplösa, precis som de alltid varit med mina hörapparater. Det finns program och inställningar som kan göras på både CI:t och på hörapparaten, men jag har inte kommit riktigt så långt ännu. Dessutom vill jag att det ska vara smidigt att byta program på höronen. Men men, det kommer säkert när jag blivit mer van.

Jo, jag nämnde kanske ljudkänsligheten? Jag är extremt ljudkänslig! När jag ska ta audiogram måste jag alltid varna innan, men på något sätt blir det ändå alltid obehagliga ljud. Man testar frekvens för frekvens och sedan höjs ljuden några dB i taget tills jag hör dem. Jag hör ingenting och de höjer ljudet, jag hör fortfarande inget och det höjer ljudet lite till och sedan plötsligt, helt utan förvarning hoppar hela jag till och det känns i hela kroppen, gör ont i öronen, jag får hjärtklappning och börjar oftast gråta och skaka i hela kroppen. DÅ är det för högt! Sedan sitter jag med högre puls en lång stund och min tinnitus triggas genast igång allt värre. I torsdags hände detta på 110dB, 2000Hz. Dvs upp till 110dB är jag döv, däröver gråter jag för att det är obehagligt högt... Sätt mig i en tortyrkammare och be mig bekänna ett mord jag absolut inte begått och jag gör det troligen om volymen överstiger 115dB... SÅ obehagligt är det. På högre frekvenser finner jag ljudkänsligheten ännu värre.

Det om det. Nu till riktig musik: Pojkvännen och jag var bjudna på middag i samband med Melodifestivalens "Andra chansen". Ingen av oss hade sett Melodifestivalen tidgare, men jag måste säga, att jag inte alls upplevde det obehagligt. Jag HÖRDE till och med ORDEN i flera av låtarna!!! Utan text och dessutom spelades ju samtidigt instrument! Sara Vargas låt "Spring för livet" hade en väldigt tänkvärd text, minns jag!

Nu i helgen såg vi finalen och jag kunde faktiskt sitta och uppleva hela programmet. Jag hade uppriktiga och ärliga synpunkter på låtarna, för det var inte bara skrän och oväsen, som musik har varit för mig de senaste tio åren. Herregud, jag kan ju nästan höra texterna. Tja, i varje fall så länge de är på svenska. Nästa projekt blir att försöka höra andra språk; engelska, tyska, danska, norska eller varför inte franska och kunna gissa vad de säger utan att det blir alltför mycket "Goddag yxskaft".


.