onsdag 30 mars 2011

Tekniska konflikter och hägringar

I måndags fick jag äntligen min FM-mottagare till både mitt CI och till min nya hörapparat. Eller, om jag ska vara korrekt, jag fick EN ny FM-mottagare till mitt CI, hade ju en till min gamla hörapparat som med ett nytt fäste gick att sätta ihop med den nya hörapparaten... Lång historia...

Till vänster: CI med magneten som sitter mot skallen och tillkopplad sladd till FM-mottagare. Den lilla silverfärgade saken längst ut i andra änden av adaptern (grå) är en FM-mottagare. På hörapparaten, till höger, sitter FM-mottagaren fast med en mellankoppling i genomskinlig plast.

Måste bara säga: Det krävs tydligen jäkligt bra syn för att vara hörselskadad! Det skall fästas en sladd i ett minimalt uttag på CI:t under en lucka, som sen inte går att stänga. I andra änden på sladden sätter man FM-mottagaren i en adapter som drivs med ett eget batteri. Batteriet i adaptern är nästintill omöjligt att byta, då luckan endast kan öppnas med ett specialverktyg med millimeterprecision. Sladdänden där FM-mottagaren sitter har ett litet clips så att man kan fästa den i kläderna någonstans. Med den följden att jag redan har hunnit fastna en gång i sladden och nästan slitit av mig CI:t en gång... Och då har jag bara hunnit prova den under en halv arbetsdag.

TYVÄRR finns det bara FM/M-läge på denna och inte enbart FM vilket hade varit att föredra. För den oinsatte innebär M-läge att man hör vad folk säger runtomkring en, inklusive sin egen röst. Enbart FM-läge innebär att jag enbart hör via telefonen, förstärkarmikrofonen, datorn eller vad jag nu väljer att koppla upp mig till. 

Det jag i första hand behöver FM till, är telefonen på jobb. Att samtidigt höra mina kollegor tala i örat när jag försöker lyssna på ett telefonsamtal är nästinitll värre än att enbart höra med gamla hörapparaten. Ungefär som att höra fem telefonsamtal samtidigt typ "heta linjen"och försöka gissa sig till och plocka ut en av rösterna att koncentrera sig på. 

FM använder jag även till en förstärkare som jag kan lägga på bordet när vi har möten på jobb. Som det är nu har jag inte deltagit i något möte på mer än ett år. Det tar hela dagens energi för mig att försöka hänga med i ett möte på en timme - och då har jag ändå bara lyckats uppsnappa en fjärdedel av det som sagts... Bättre då att jag får läsa protokollet i efterhand. Det tråkiga är att jag missar det där oviktiga men ack så viktiga som sägs ändå. Det som inte skrivs ner i något protokoll. Har ni förresten sett ett inofficiellt mötesprotokoll? Fullt av stödpunkter... Har man inte deltagit på mötet krävs det väldigt god fantasi för att förstå något av det som står nedtecknat ;-)

Ja men lite gnällig får jag vara! ;-)

Hörseltjänst/Audiologen/Med-El/Phonak och om det var någon mer inblandad skulle i alla fall undersöka om det inte fanns en annan sladd på marknaden där man kan välja att koppla bort kringljudet. Nu hör det inte till vanligheterna att man måste använda FM, det finns smidigare system, men på mitt jobb är det för mycket störningar i armaturer, datorer och ledningar som gör att tex Teleslinga inte fungerar... Sen är det inte så många i det här landet som har CI/EAS från Med-El och som desutom måste ha FM till telefon osv, så det är väl svårt att få tag på rätt på information och att veta vilka grejer som behövs... OM de ens finns? Som jag sagt tidigare, så blir det nog bra i slutändan. Fram tills dess får jag ha stort tålamod och ett glatt humör =D

I helgen var jag och pojkvännen ute i Söderåsens natur och gick en väldigt lång runda. Vid Maglaby kärr stod vi och njöt av det vackra när vi plötsligt hörde ett väldigt märkligt ljud, som ett slags plågat ropande om och om igen. Det lät väldigt starkt, men inte från kärret utan inifrån träsket intill. Pojkvännen fick för sig att det kunde vara gäss. "Gäss?" undrade jag. "Kan de låta så?" Vi plockade fram våra respektive kameror för att spela in ljudet. Bilden kunde det vara detsamma med, för vi såg ingenting märkligt bland träden. Vi träffade senare på ett sällskap som hävdade att det var hägrar vi hört, men se det visade sig vara en hägring...

Väl tillbaka vid bilen njöt vi av fika: Jag hade tagit upp en påse lussebullar från frysen som vi lagt på hatthyllan i bilen, så de var både soltinade och soluppvärmda. DET kan klart rekommenderas!!!

Den goda fikan till trots kunde jag inte släppa tanken på vad det var för ljud vi hade hört. När vi kom hem kastade jag mig över datorn och letade efter fågelljud på internet, ringde mamma, ringde kompisen som bor vid en mosse, frågade även kollegor på jobb dagen därpå. Tydligen härmade jag ljudet bra, för alla svarade precis samma sak: "Tranor!" Nu kan jag pricka av en fågel till: Jag har hört tranesång! Hägrar låter förresten mer kraxigt, som kråkor, har jag fått reda på.

Ännu har jag dock inte lyckats identifiera någon koltrastsång. Ska det vara så svårt att hitta en koltrast någonstans? Förvisso bor jag i en stad, men koltrastar har jag ju sett ofta, så någon av dem skulle väl kunna sjunga en trudelutt för mig. Tydligen lär fåglarna sjunga mest på morgnarna. Det är ju typiskt, för vem är den minst morgonpigga av alla jag känner? Jo, JAG!


.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar