Hörandet ur ett DövBlindperspektiv

Som både hörsel- och synskadad tycker jag att jag ofta hamnar i kläm mellan de två handikappen...

Ett par exempel kan vara att hörselskadade ofta hänvisas till hjälpmedel som innebär att synen används istället. Det kan vara teckenspråk som avläses visuellt, det kan vara textade filmer och TV-program, det kan vara blinkande lampor osv. Om man, som i mitt fall, har problem med båda sinnena är det tacksamt om det går att ersätta detta med något annat, tex taktila (känsel-) hjälpmedel. Numera har jag en brandvarnare som aktiverar en vibrator under huvudkudden när jag sover. Som väckarklocka använder jag vibrationsfunktionen på min mobil, som jag för övrigt stängt av i "flygläge". Vill ju inte bli väckt i tid och otid av uppdateringar, sms eller annat. TV tittar jag inte på, jag har allt större problem att se rörliga flackande bilder och jag hör ändå inte. Är det inte textat uppfattar jag ingenting och i gengäld; när det är textat sitter jag och fokuserar enbart på texten och uppfattar nästan inget av det som händer på resten av TV-skärmen i alla fall. Nyheterna på datorskärmen får räcka ;-)

I mitt eget fall är jag både gravt hörselskadad och gravt synskadad, men jag använder mig både av synen och hörseln i den mån jag kan. (Förutom i situationer som mitt förra inlägg, där jag valde att stänga ögonen för att fullt ut kunna njuta av Mozart-konserten.) Andra personer, både de som känner mig väl och de som knappt gör det, kan ofta "luras" att tro att jag hör och ser mycket bättre än jag i verkligheten gör. Det beror förstås på min förmåga att "läsa av" hela situationen, stämningen i luften och människan jag pratar med. 

Som hörselskadad kan jag säga att jag hör inte enbart med öronen. Jag hör minst lika mycket med ögonen - om inte mer ibland. Jag är väldigt duktig på att avläsa på läpparna vad folk säger. Vad en person säger avläses också genom deras gester, miner och av omgivningen. Man läser av stämningen; Hur beter sig omgivningen? Är de upprörda kanske något händer omkring mig som jag också ska vara uppmärksam på och det i sin tur avspeglas säkerligen också i vad personen framför mig har att säga.

Jag råkade faktiskt ut för en typisk sådan sak en gång på en tågstation. Tydligen hördes "pling pling pling" från bommarna som höll på att fällas ner. Inte hörde jag det. Några personer hade tydligen försökt ropa till mig, som just då befann mig på spåret där ett tåg höll på att komma in. Inte hörde jag dem. Det var först när någon tog tag i mig och drog in mig som jag förstod och blev informerad om vad som höll på att hända. Hade jag inte varit synskadad, hade jag även som helt döv kunnat uppfatta vad som hände. Bommarna hade jag kunnat upptäcka i synfältet, och om inte annat hade jag blivit varse att något höll på att ske i och med att folk på perrongen såg oroliga ut och ropade. Men, dem såg ju inte jag den gången... Tack till dig, vem du nu var, som räddade mig.

Jag hävdar bestämt att en syn- OCH hörselskadad person hör betydligt sämre än en person med enbart hörselskada, även om de kan uppvisa exakt samma audiogram. (En kurva som i ett diagram visar vid vilken ljudvolym man kan uppfatta olika sorters ljud.) Därför är det enormt viktigt att tex hörapparaterna så långt som det är möjligt, är optimala ur ljudkvalitet. Riktningshörseln är också av stor dignitet! (Det om något blev jag varse när jag förlorade min riktningshörsel pga CI-operationen.) Att hörapparaterna är enkla att hantera är också önskvärt. En separat fjärrkontroll som tyvärr allt fler hörapparattillverkare använder sig av för att ställa om volym, program eller annat är extremt bökigt för en person som även har synskada. "Var är nu fjärrkontrollen?" "Äh, här i mörkret ser jag inte ens på fjärrkontrollen!"  

Ljusförhållandena måste tas hänsyn till, inte enbart för seendet som sådant, utan minst lika mycket för hörandets skull. Kan jag inte se så optimalt det går, har jag mycket mycket svårare att höra. Jag har en kompis som är väldigt närsynt och hon har i alla år hävdat att hon inte hör ett skit på morgnarna innan hon fått på sig sina glasögon. Detta trots att hon inte har något som helst fel på sina öron. Jag förstår precis vad hon menar! För att jag ska höra optimal måste jag alltså även få hjälp med att korrigera synfelet så långt det går. Jag håller just på att prova ut färgade linser för att dämpa bländningen jag upplever, samt försöker se till att glasögonen är uppdaterade och så bra de kan bli.

Fixar lite med synen så att jag även ska kunna höra bättre...  

Varför har du så stora ögon, mormor?
För att jag ska höra dig bättre, lilla Rödluvan!

(Bilden ur sagan om Rödluvan och vargen
lånad från www.google.se)