måndag 12 mars 2012

Gubbjävel!


Så kom det sig då att veckans första arbetsdag var slut. 
Det var fint vårväder och jag gick i lugnt tempo hem från jobb för att byta om till mitt spinningpass. Njöt av livet, sådär som man kan göra i vårsolen. När jag var på sista sträckan, den till synes helt folktomma trottoaren utanför mitt hus, såg jag en bil som backade in på uppfarten på andra sidan gatan, där jag tänkt gå och jag tappade koncentrationen i ett par sekunder. Bäst att hålla koll på den där bilen, så jag inte blir påkörd... 

Så plötsligt ser jag något som rör sig ganska snabbt i ögonvrån samtidigt som jag hör ett "iiiihhhh" (gnisslande handbroms på en cykel). Jag blir rejält överraskad och lite rädd. Hjärtat tar ett litet skutt och pulsen dunkar i huvudet. I samma sekund upptäcker jag ett cykelhjul två centimeter från min vänstra fot. Tittar upp och ser en man i sjuttioårsåldern som gränslar en cykel vilken sitter fast i det där cykelhjulet. 
"Oh, vad rädd jag blev!" sa jag. "Men... Cyklar du på trottoaren? Du höll ju på att köra på mig!" 
"Vadå, jag står ju still!" röt gubben som grenslade cykeln. 
"Ja, nu, ja..." sa jag. 
"Men vadå, du får väl se dig för!" svarade gubben. 
"Vad sa du?" blev min kommentar. 
"Ja, du får väl titta var du går!" skrek gubben som vid detta laget hade förvandlats till en gubbfan i mina ögon. 
"Du, det är en trottoar, det här." svarade jag.
Då började gubbfan rulla sin cykel framåt och köra på mig samtidigt som han knackade med ett finger på sin cykelhjälm och sa: "Åh, du e ju helt jävla dum i huvudet!"
Då for fan i mig och samtidigt som jag knuffade gubben ifrån mig (som nu for ner på gatan med cykeln och TYVÄRR lyckades hålla balansen) sa jag: "Nej det är jag inte, men jag är nästan blind. GUBBJÄVEL!"

Gubbjävlen bara cyklade vidare och jag som var arg som ett bi och kände tårarna innanför ögonlocken försökte intyga mig själv att det var HAN som gjort fel precis hela tiden. Även om jag nu hade varit en fullt seende person så kanske jag hade gått i andra tankar och kunde också ha missat en cyklande gubbjävel på trottoaren. VAD hade han där att göra över huvud taget? Det finns en stor bred gata intill. Finns väl ingen anledning att kasta sig undan för en sån. Sådana här elaka kommentarer kan man ofta få när man inte ser eller hör så bra. Sådana är folk. Folk man inte ens känner. Av vilken anledning, kan man fråga sig?

Kom in i lägenheten och var så upprörd och ledsen att jag inte alls hade någon lust att gå på spinning. "Jag bokar av mitt pass." tänkte jag. Men nej, sen for fan i mig igen! "I harrvitta att JAG ska missa mitt spinningpass för att en gubbjävel är dum mot mig. Jag ska cykla minsann!" Och det gjorde jag med en ilska och överskottsenergi som hette duga. Nu har jag lugnat ner mig betydligt... ;-) Ville bara avsluta det hela med att slänga in de sista arga orden här i min blogg... 


.

1 kommentar:

  1. Ja alltså, det stör mig att jag sänkte mig till gubbjävelns låga nivå och faktiskt kallade honom för gubbjävel, men jag kan ju alltid hoppas att han skämdes trots allt!

    SvaraRadera