Jaså, bidde det ingen rock, Mäster Skräddare? Vad bidde det då?

Det kom ett mail häromdagen från en kompis med rubriken "Vill du sticka och virka?" I mailet fanns en länk till en film som visade hur man virkar mormorsrutor. Jag tittade på filmen och plötsligt blev jag VÄLDIGT sugen på att sticka eller virka något. När jag var tonåring var det en sån där stickboom. Alla (tjejer) satt i korridorerna i skolan och stickade tröjor, halsdukar och mössor för glatta livet. Nu verkar den där garnvågen vara tillbaka igen.

För egen del har jag inte producerat några stora garnalster på många herrans år, väl?

Jovisst jo, jag stickade ju ett par raggsockor för ett år sen.

Jag visade brorsdottern hur man gör garnbollar förra vintern.

Jag stickade ett par lovvikkavantar för tio år sen.

Och det får jag inte glömma: mobiltelefonen fick ju ett lovvikkavantefodral förra året =)

Minns inte vad det kan ha varit dessförrinnan, men innan dess var det läääängesen jag gjorde något sånt pilligt, jag vill det ska vara stort och att det ska gå undan. Som tex sy hela klädesplagg, sy upp gardiner eller liknande.

Fast, jo, just det, jag sydde ju nya fickor i pojkvännens jeans i höstas. Tänk att jag tillåtit mig falla i den klassiska genusfällan! ;-)

Numera tycker jag att det är allt svårare med handarbete, kanske inte i första hand för att jag har så svårt att se det småttiga, som att jag tycker att ljuset inte räcker till. (Till stor del för att jag har grå starr.) Jag behöver bra ljus, men det får samtidigt inte blända. Svår balansgång, det där...

Jag tackade i alla fall "ja" till kompisens inbjudan om "Stick-, virk- och soppkväll" som jag verkligen ser fram emot! Nu har jag funderat på VAD jag ska ta med mig för handarbete... Var först inne på att göra något förfärligt litet, så det blir färdigt någon gång, men så såg jag den här på www.jarbo.se och föll för klänningen ni ser nere till vänster i bild. Den skall virkas med bomullsgarn och virknål nr 2,5. Jag klassas förmodligen som en galning som ens funderar på att ge mig på den. Att sticka är betydligt lättare när man inte ser, än att virka. 

Men men, det hela blir kanske som i sagan om "Mäster Skräddare" där tyget till rocken "inte bidde nån rock, utan det bidde bara en fingertipp" ;-)

(Redan innan jag skrev färdigt det här inlägget konstaterade jag att jag nog ska hålla mig till nåt litet ändå, som en hatt med brätte eller keps med skärm mot solen...)

.